Drömmar

I natt drömde jag något otroligt som jag bara måste dela med mig av. Jag tycker det är så vackert att tårarna börjar rinna nerför kinden..

Min farmor och farfar hade samlat barn och deras familjer i någon sorts lokal för tex jul, midsommar eller bara att träffas. I rummet står också en sjukhussäng med en gammal man liggandes. Jag funderar nog först lite på vilken den här mannen är men min pappa går fram till mannen, tar hans hand och säger "hej farfar!".

Jag gör som jag har lärt mig, går fram till mannen, tar hans hand och säger "hej Tore! Minns du mig?". Mannen, som är min pappas farfar, tittar bort och funderar en kort stund. Vänder tillbaka blicken och svarar "ja, du är Thomas barn".

Jag tror att jag nickar för att besvara hans svar och sedan är jag chockad resten av drömmen/natten.
Har inte kunnat släppa drömmen och när jag berättar för Sebbe börjar jag gråta.
Jag vet inte varför gråten, eller om det kan vara sorg, kommer nu. Det är längesen Tore dog, ca 20 år sedan. Vet att jag var liten då men jag kommer ihåg honom och jag vet detaljer från den sista teckningen jag ritade till honom och hans fru!

Våra släktingar är saknade!